Framåt för Rikstens stenålder - en avstämning

För ett drygt halvår sedan lämnade arkeologerna från SAU stenåldersboplatsen i Riksten. Läs gärna reportaget från vår familjevisning. Sedan dess har forskarna tagit sig an allt spännande som upptäcktes, till exempel stenyxor, keramik, mejslar, skrapor, djurben och slipstenar. Bilden ovan visar knackstenar, yxor, skrapor och annat underbart från utgrävningen i Rikstens friluftsstad. Planer över boplatsen har gjorts, så att man kan se var fynden gjorts och var härdar, byggnader och anläggningar funnits. 

En av arkeologernas planritningar över utgrävningen i Riksten - här får man en överblick om var kokgropar, härdar och stolpar (som kan vara del av en takkonstruktion) funnits.

Vi vet att de första människorna bosatte sig här för omkring 7000 år sedan, under en tid som kallas jägarstenåldern. Då låg boplatsen på en strand vid havet. Efter en tid, vi vet inte hur lång, valde man att flytta vidare. Under bondestenåldern, för omkring 4000 – 4500 år sedan, blev den sandiga sluttningen återigen aktuell som boplats. Men på grund av landhöjningen låg stället inte längre vi havet, utan inne i en skog, där man fick röja mark. 

Yxa av grönsten från jägarstenåldern funnen i Rikstens friluftsstad.

Tusenårig design

En hel del keramik hittades i Riksten – inte mindre än 8700 skärvor grävdes fram, som sammanlagt vägde 10 kilo. Det kan låta mycket, men motsvarar troligtvis inte mer än 15 kärl, som efter flera tusen år i marken blivit väldigt fragmenterade. På de små skärvorna syns dekoren tydligt, ofta rör det sig om en kamstämpel, där det ser ut som att man tagit en kam och tryckt in i leran. Andra var prydda med en horisontell vulst, streck på mynningskanten och olika typer av fåror och linjer. 

En keramikskärva från slutet av bondestenåldern med vulst och snördekor.

Än vet vi inte vad kärlen en gång innehållit, men lipidanalyser, alltså undersökning av fetter som fastnat i keramiken, kan avslöja detta. Analyser av själva leran kan berätta om skålarna tillverkats lokalt eller transporterats hit. Dessutom hoppas vi får kunskap om vad olika ytor på boplatsen använts till, genom att se vilken typ av keramik som funnits just där.

Pollen avslöjar hur landskapet såg ut

Det allra minsta som undersöks är pollen, som hamnade i marken redan under stenåldern. Genom analyser kommer vi att kunna se hur människorna på boplatsen röjt skogen och vad som växt där.

Tyvärr har vi inte hittat några sädeskorn, men sådana kan faktiskt bevaras om de förkolnats eller hamnat i fuktig mark. Men vi vet från andra arkeologiska undersökningar att man under slutet av stenåldern, för omkring 4000 år sedan, odlade korn, vete och möjligen havre.

Rapporten om drygt ett år

Om vi blickar framåt, kommer arkeologernas rapport att vara klar under nästa vinter. 

- Vi kommer att få en värdefull inblick i när mellansveriges befolkning blev jordbrukare på riktigt, för omkring 4000 år sedan. Jordbruket hade fram tills dess funnits under lång tid, i ungefär 2000 år, men då i betydligt mindre skala. Istället baserades försörjningen på jakt, insamling och inte minst fiske. Tack vare utgrävningen i Riksten kommer vi nu att få en bättre bild av hur övergången mellan jägarstenåldern och bondestenåldern såg ut, säger projektledaren och arkeologen Lars Sundström.

Bilder och text: Kristina Ekero Eriksson

Reportage från 2019-06-07